.Ett exakt definierat syfte och konkreta anvisningar är A och O när ett uppdrag ska utföras. Först när allt det finns på plats går det att tala om utförande och genomförbarhet. Metrotecs uppdragsapp för samman förare, logistik, kund och, om så önskas, bokföringsprogram. Av beställda och utförda uppdrag sammanställs en redovisning, som det sedan är lätt och bekvämt att använda vid utfärdande av fakturor för levererade varor eller utförda tjänster.

Lätt att använda för föraren

I sin vy ser föraren sina uppdrag med destinationer, planerad färdväg och de anvisningar som behövs för att utföra ett arbete. Som bekräftelse på att en tjänst är utförd ber föraren beställaren om en elektronisk underskrift. Föraren kan även lägga till egna foton eller kommentarer, om det av någon anledning visat sig omöjligt att leverera vissa varor eller utföra vissa tjänster.

Vid behov kan logistikföretaget bestämma exakt vilken färdväg som ska tas, för att på så vis minimera den tid som behövs för att hitta en destination. Alla kunder är olika, och med hänsyn till det finns det även flera versioner av appen, som kan hantera upprättandet av uppdrag, antalet arbetsmoment och redovisningen av utförda arbeten på flera olika sätt.

Ett exempel från en betongtillverkare

Betongtillverkaren har sitt eget register. Det utgör basen i betongförsäljningen och de transaktioner som rör distribution och lossning. Nackdelar är det omfattande pappersarbetet och manuella inmatandet av arbetsmoment. Konkurrensen kräver att tiderna för transport, lossning och tvätt är exakt beräknade. Som aktörer i processen inkluderas även underleverantörer som också måste räknas med när det gäller leverans och lossning. Handlingskraft, noggrannhet och genomsynlighet är ledord. Om man inte följer dem går det åt tid för konflikter, och brist på tillit gör att samarbetet blir lidande. Det är viktigt att ha kontroll, men det är också obekvämt och tidskrävande för alla parter. Beställaren vill också kunna bläddra igenom sin beställningshistorik och måluppfyllnad på nätet och är i lika hög grad intresserad av att leveransprocessen är genomsynlig.

Ordrarna går automatiskt till Metrotec

Beställningarna på transport och lossning av betong vidarebefordras parallellt till Metrotec. Hos Metrotec omvandlas de till ett uppdrag till en förare. På sin tablet ser föraren destinationen, vägen dit och de kompletterande uppgifter som behövs för att verkställa beställningen. Vid behov kan föraren lägga till egen information till beställningen, antingen om lossningssätt eller om ämnen som tillsatts betongen. Föraren kan även be kunden om en underskrift på en pekskärm som bekräftelse på att beställningen har verkställts.

Föraren behöver inte längre föra in ankomst- och avgångstider för hand på en följesedel. Det gör systemet åt föraren. Bland annat förs också dessa arbetsmoment automatiskt in i betongtillverkarens eget beställningssystem. När arbetet är utfört skapas en redovisning, som exakt återspeglar tidsåtgången för lossningarna.

Oordning i underhållet

För det mesta vet man hur många arbetstimmar en teknisk enhet har gjort och hur länge till den håller. Ändå råder det oordning i fråga om service och reparationer, liksom kaotisk brist på organisering samt oordnad dokumentation. Det är inte allt som förs in i begriplig form i de handskrivna underhållsloggarna, för att inte tala om bild- och filmaterialet. Och om det finns en excelfil, kan den oftast läsas av bara en person, som inte ens är på plats när det behövs. Ibland kommer datum för underhåll och reparationer som överraskningar för de berörda och medför onödig brådska, tidsförlust, behov av omorganisering och ibland även förelägganden om vite.

Underhållsloggen skapar ordning

Lösningen på problemet är en elektronisk underhållslogg. Den är ett verktyg för bokning av och påminnelse om service. Att data framhävs automatiskt när en servicedag börjar närma sig eller när tid för underhåll behöver bokas ger dels god tid åt planering av reparationer och dels påminnelser när en servicedag är i antågande eller har råkat passeras.

Servicedagar föreslås av programmet utifrån förinställda intervall och hela tiden med hänsyn till antalet arbetstimmar. Tillgången till uppgifterna i programmet kan skifta mellan olika användare, men alla har tillgång till den information som angår dem. Berörda parter kan också se när en teknisk chef har fastställt tid för en viss reparation eller underhåll. Reparationer ordnas omärkligt och utan större väsen, och alla blir informerade.

Ett gott underhåll är A och O

Vem vill väl inte hålla god ordning? Det bästa och lättaste sättet att göra det på är att bokföra hur du handskas med din egendom.

Tjänsterelaterad dokumentation från allt underhåll finns på ett ställe – bilder, fakturor och offerter. De står i systematiserad ordning. De är lätta att söka bland och går snabbt att hitta. Det är bekvämt att vid behov se efter vid vilken vägmätarställning eller antal arbetstimmar en viss reparation eller underhåll utfördes. Loggen är också till nytta vid vidareförsäljning av fordon.

En bil som står är en kostnad, en underutnyttjad bil är en lyx.

Hur och hur mycket kan delad användning av fordon bidra till kostnadsminskning på ditt företag?

Ju mindre en bil kör desto större kostnadsställe den utgör. Det kan verka som en paradox men det är sant – stillestånd drar inte in några pengar! En leasad bil som kör 10 000km per år medför 6700 euro kostnader för företaget. Varav fasta kostnader som inte beror på körsträckan utgör 85%.

Hur räknades dessa siffror fram?

Ju mindre körsträcka desto större procentandel av fasta kostnader. När man tittar på kostnadssiffrorna vill man genast fråga: är alla bilar av företaget nödvändiga? Alla vill dra ned på kostnader, förutsatt att det inte medför försämring av produktens eller tjänstens kvalitet.

Fordonets effektiva användningstid kan bedömas utifrån antalet körningar per dag, kör- och stilleståndstid, geografin för körning och stillestånd. En bra möjlighet att höja den effektiva användningstiden är att införa delad användning för underutnyttjade fordon. Så kan det visa sig att företagets vart femte eller till och med vart fjärde fordon är överflödigt. Detta betyder 6000+ € besparing per år. En besparing värd att eftersträva, eller hur?

Införande av delad användning förutsätter naturligtvis ett bokningssystem som är en av modulerna för GPS-fjärrspårning.

Bokningssystemet ger ditt företag följande möjligheter:

• Överskådlig redovisning av delad användning av fordon i en kalendervy;
• Bokning av ett fordon för en viss användare och period;
• Under den bokade perioden kan centrallåset öppnas med användarens telefon;
• Beräkning av arbetstiden utanför kontoret;
• Rapporter och användarstatistik.

Speciella fördelar med delad användning:

• Besparing på underhåll av fordonsflottan. Underhåll av två bilar med lika körsträcka är dyrare än underhåll av en bil med dubbelt så lång körsträcka;
• Mindre ekologiskt fotavtryck, lägre summerat CO-utsläpp;
• Om körningarna planeras i förväg och en målpunkt anges vid bokning så får andra som håller på att planera sina körningar automatiskt möjligheten att dela körningar. Detta höjer effekten ytterligare;
• Körningstider blir kortare och tjänsten effektivare;
• En bil med företagets logga som syns mycket i trafiken utgör en bra visuell reklam.

GPS-spårning för bil hjälper dig att lösa oväntade situationer. Folk av den gamla skolan tycker att man alltid kan ringa om man vill veta var någon eller något är. Det stämmer visst! Men om telefonen är upptagen eller avstängd, saknar täckning, om man av någon anledning inte svarar eller bara beklagar sig när man svarar? Man känner igen känslan, eller hur?

Oavbruten tillgång till information blir allt viktigare. Om någon ständigt frågar efter besked blir det väldigt besvärligt och till och med plågsamt för båda parter. Använd GPS-fjärrövervakning i stället. Enkel och bekväm, sparar tid och nerver. En GPS-enhet installerad i fordonet vet alltid fordonets exakta position, är alltid påslagen och sänder periodiskt uppgifter till positioneringssystemets databas. Så har du alltid den nödvändiga informationen till hands när du behöver den och du är aldrig mer avhängig av någon annan.

Precis som en ekonomichef får underlag för ekonomiska beslut från företagets bokföring använder en logistiker eller tekniskchef positioneringssystemets ständigt uppdaterade positioneringsdata för att samordna fordonens arbete.

Inga tvister

Fjärrövervakning utesluter det besvärliga behovet av att ständigt fråga föraren var han finns någonstans. Mindre stress och oro å ena sidan och ingen störning å andra sidan är bra för alla, samtidigt har man alltid översikt över arbetena.

Hur lönar positionering sig?

Hur svårt är det att införa positionering?

Hur komplicerad installationen blir beror på enheten. Den enklaste av dessa är något större än en tändsticksask och ansluts till diagnostikuttaget. Det är lika enkelt som att ansluta en stickpropp till uttaget och var och en klarar det utan hjälp.

Efter installation tecknar man ett avtal med leverantören av positioneringstjänsten och systemet kan tas i bruk med detsamma.

Fjärrövervakning har många extramöjligheter

Med utgångspunkt i data som sänds från spårningsenheten till servern kan man upprätta rapporter över körhastigheter, körsträckor, kör- och stilleståndstider.

En bra funktion är att kunna markera områden på kartan och upprätta vistelserapporter för dessa. Enheten kan anpassas för at mäta temperaturer, bränslemängd i tanken, motorvarvtal, luckornas läge samt aktivitetsstatus av en lyftanordning, en vinsch eller något annat viktigt extrasystem. I så fall sänds även värden för alla anslutna givare till servern tillsammans med positionsdata.

Ytterligare ett funktionsområde inkluderar identifiering av förare, redovisning av arbetstid utanför kontoret, nedladdning av filer från en digital färdskrivare, ömsesidig kommunikation med föraren, automatisk sändning av fjärrövervakningssystemets data och information baserad på dessa till kundens informationssystem och mycket mer. Ju fler extrafunktioner man faktiskt utnyttjar desto större nytta för kunden.

Som man vet bygger drift och underhåll av tunga maskiner på traktortimmar. Arbetskapaciteten och det allmänna skicket av en utrustningsenhet utvärderas utifrån arbetade traktortimmar.

Genomsnittlig bränsleförbrukning uttrycks i liter per motortimme. Men hur registrerar man värden för motortimmar, med vilka intervall sänds de till teknikchefen, hur bearbetas de sedan? Kan du påstå att du har fullständig översikt över maskinens arbetsprocess och kan vid behov spåra valfri tidpunkt eller valfritt arbetsmoment? Detta är viktigt eftersom kunskaper om detaljer möjliggör att förstå situationen bättre i efterhand och att lösa varje tvist.

Även om man vet att t ex N timmar arbetades under en månad så har man ingen information om arbetstimmarnas effektivitet. Det är emellertid det som är viktigt för kostnadseffektiv verksamhet.

Använd fjärrspårning! Systemet för fjärrövervakning registrerar periodiskt maskinens arbetsläge, fastställer antalet motortimmar vid var tid och tar även reda på om motorn arbetar på tomgång eller intensivt.

Så kan du lösa tvister och förebygga problem. Du har alltid precisa rapporter till hands när du behöver dem. Fjärrövervakning underlättar förvaltning av utrustningen, gör den regelbunden och sparar tid.

Ökad vinst

Det är ingen nyhet att det råder tuff konkurrens i praktiskt taget varje bransch vilket gör det svårt att tjäna någon vinst. Om snabb höjning av intäkterna inte lyckas så behöver man bättre kontroll över kostnaderna. Bränsle och värdeminskning är viktiga kostnadsställen när det gäller tung utrustning. Med fjärrövervakning har du effektiv kontroll över varje förbrukad liter av bränsle och varje arbetsminut

Värde genom kontroll

„I Metrotecs webb kan jag se alla stilleståndstimmar på tomgång och timmar av intensivt arbete. Alla maskiner kan även positioneras exakt med GPS-enheten, så jag får en glasklar översikt över vad som pågår på plats,“ förklaras fördelarna med lösningen av ägaren av ett grävmaskinföretag.

Automatiska rapporter

Rapporter är alltid nödvändiga. Arbetstid, löner och kostnader redovisas med utgångspunkt i rapporter. Har du någonsin räknat ihop hur arbetskrävande det är att varje månad samla ihop uppgifter, för att inte tala om tidsåtgången för inmatning av siffror? Och vad händer om man inte upptäcker ett eventuellt fel?! Fjärrspårningen registrerar början och slutet av arbetscyklar med en sekunds precision och gör aldrig några misstag vid summering eller subtraktion. Du behöver inte längre slösa någon tid på att själv sköta detta eller tjata på andra om saken. Rapporter finns alltid till hands just när de behövs.

Tvistlösning, förebyggande av problem

Du känner säkert till en situation där beställaren vill veta det exakta priset på ett uppdrag men arbetsvolymen är svår att uppskatta. Fjärrövervakning mäter tidsåtgången felfritt och möjliggör att meddela den till beställaren för större transparens av processen. Precision kännetecknar en professionell uppdragstagare. Kunden är tacksam för detta i förväg och blir mer kompromissvillig. Du kan alltid kontrollera i efterhand när något ägde rum, vare sig arbetsstart, -slut, -paus eller något annat, och tvister kan lösas snabbt och sakligt.

Automatiska påminnelser om service

Efterlevnad av föreskrivna serviceintervall är förutsättningen för bra hållbarhet av varje maskin. Erfarenheterna har visar att underlåtenhet att följa serviceintervall leder till betydliga reparationskostnader och har till och med gjort tillverkargarantin ogiltig. Slarv med maskinunderhåll kan orsaka förlust på flera tusen euro.

Intervallen kan redovisas i Excel, många ägare av tung utrustning gör det. Alla förstår att manuell inmatning medför risk för fel, för att inte tala om tidsåtgången på det kontinuerliga, besvärliga arbetet, och så kan tekniskt underhåll bli försenat.

Fjärrövervakningssystemet fungerar som en väckarklocka som underrättar behöriga personer när vissa inställda tidpunkter närmar sig. Systemet redovisar tiderna kontinuerligt, fungerar pålitligt 24/7 och glömmer aldrig något eller någon.

Hur stor blir besparingen?

Kontroll över och 10% minskning av tomgångstiden betyder redan 10% högre restvärde (flera tusen euro) per utrustningsenhet. När du inte längre behöver slita med rapporterna eller tjata på andra om detta blir tidsbesparingen 2-3 timmar (100 euro) per månad och utrustningsenhet. Bränslebesparingen på reducerad tomgång motsvarar 25 euro per månad. Det positiva med rätt serviceintervall, precisa rapporter, förebyggda problem och lösta tvister är svårt att uttrycka i pengar.

Precis mätning och analys är förutsättningen för effektivitetshöjning. Man börjar med att dela in arbets- eller serviceprocessen i olika arbetslägen. Indelning av olika lägen, deras namn och antal bestäms sedan individuellt.

Precis registrering av övergångstidpunkter är viktig; för detta ändamål används ett tangentbord som kopplas till styrenheten som ett tillbehör. Mätning av längder av olika arbetslägen hjälper att förstå hur tiden utnyttjades. Förutom längden är varje arbetsläge kopplad till respektive körsträcka, bränsleförbrukning och kartstöd. De uppmätta värdena möjliggör att utvärdera processens effektivitet, prissätta tjänsten, utarbeta ett motiverande lönesystem och använda registrerade arbetslägen som bas för arbetsjournalen. Sedan beslutar varje företag själv hur processen kan förbättras med hjälp av de registrerade resultaten.

Hur har olika användare använt detta?

Datahistorik om arbetslägen med kartstöd anger olika arbetslägen tydligt. Man ser klart och otvetydigt när och var arbetsläget ändrades och hur länge det varade. Eventuella stopp bevisas tydligt av datahistoriken.

Rapporten anger genomsnittliga dagliga tidsåtgånger för olika arbetslägen under den valda perioden vilket möjliggör ägaren att genast utvärdera arbetseffektiviteten.

Rapporten har en separat rad för varje arbetsläge som användaren kan komplettera med egna uppgifter. När man lägger till information om beställaren, tjänsten eller det levererade godset på lämpliga rader fungerar rapporten som journal och kan användas som ingångsdata för faktureringsprogrammet. Ingen rad lämnas ut, varje öre blir debiterat.

Järeltöötluse eesmärgil saab tööolekute aruannet eksportida kliendi enda majandustarkvarasse. Vaata ka artiklit “Andmete laadimine ühest süsteemist teise“

På en larmcentral utgår man från den fastställda tidpunkten för anropet enligt det mottagna nödsamtalet. I efterhand granskas servicen kritiskt och responsen analyseras tillsammans. Rutinen fungerar kontinuerligt, man anmärker på varje dröjsmål och säkerställer således bättre beredskap och kortare responstider. Dessutom kan operatören se teamets arbetsläge i realtid med hjälp av olika färger på punkten på kartan.

Vidare är det viktigt att enkelt kunna kontrollera platser och tidpunkter för nedlastning. Här använder man inte tangentbordet utan signaler kopplas till styrenhetens ingångar för att visa om lastningspumpen är påslagen och släpets sidoluckor öppnade. Med ett musklick på rapportraden kan logistikern enkelt se om pumpens arbetscykel (dvs nedlastningsstället) stämmer överens med beställarens adress. Rapporter om händelser som återspeglar pumpens arbete och sidoluckornas läge överförs automatiskt till kundens affärsprogramvara där de jämförs med lastningstider enligt ordersystemet. Så filtrerar man ut händelser som avviker från tidsschemat. Snabb nedlastning förkortar stilleståndstiden vilket i sin tur innebär förhöjd transportkapacitet, större intäkter för företaget och högre ersättning för föraren.

Förutom körtiden är det viktigt att ta reda på tidsåtgången för på- och nedlastning med lyftkranen på fordonet och lastningstidens andel av tiden på plats. Signaler för hydraulpumpen och lyftkranen har kopplats till enheten för att mäta arbetet under stillestånd. Enheten registrerar förändringar i de båda mekanismernas arbetsstatus med största precision. Rapporten anger tydligt perioder när hydraulpumpen arbetar på tomgång och nöts i onödan. Dess livslängd kan förlängas om man ingriper i tid. Lyftkranens arbete är tidskritiskt. Om rapporterna visar att arbetstiden är för lång granskar man situationen och inför vid behov ändringar i arbetsprocessen som resulterar i kortare lastningstid och förhöjd servicekapacitet i allmänhet. Kartstöd möjliggör att kontrollera om nedlastningen ägde rum på rätt adress och/eller vid rätt tidpunkt enligt överenskommelse med kunden.

Kostnaden för GPS-fjärrövervakning avgörs av fyra komponenter:

• Installation av enheter
• Månadsavgift för användning av webbgränssnittet inkl mobil kommunikation
• Priser på enheter vid köp
• Hyra för enheter

Installationskostnaden blir aktuell oavsett om man hyr eller köper enheter. Om det inte genast är uppenbart, läs noga igenom hyresavtalet eller de allmänna villkoren för tjänsten. Valet mellan hyra och inköp diskuteras nedan. Låt oss först granska var kostnadskomponent för sig…

Vad avgör installationskostnaden för GPS-enheter?

Det enklaste svaret är nog att priset beror på hur komplicerad installationen är. Om kunden t ex bara vill använda positionsövervakning så tar installationen högst en timme och kostnaden blir minimal. I så fall behöver installatören hitta en lämplig installationsplats för enheten och antenner samt ansluta strömförsörjningen och tändningssignalen.

Den näst avancerade nivån är mätning av bränsleförbrukning. Flera varianter finns att välja mellan, beroende på kundens önskemål och fordonstyp.

Vid person- och skåpbilar är den mest praktiska lösningen att exportera bränsledata från CAN-bus. Installation med CAN-anslutning tar i genomsnitt 1,5 timmar. Förutom bränslenivån kan man t ex ta reda på motorvarvtal och andra nyttiga uppgifter via CAN-bus. Anslutningarna är placerade olika vid olika fordonstyper och installatören behöver ha tillräckliga kunskaper om dessa.

Data från CAN-bus används även ofta för kontroll av bränsleförbrukning vid lastbilar men autonoma nivågivare ger faktiskt betydligt precisare resultat. Bränslegivare som ansluts till övervakningsenheten är populära och används ofta på tunga lastbilar, bygg- och anläggningsmaskiner, maskiner som används i täkter, jordbruksmaskiner eller annan specialutrustning, bl a lok.

Bränslegivare

Installation av en bränslegivare innebär montering av givaren i tanken, dragning av anslutningskabeln till enheten, anslutning av kablar och kalibrering av bränslegivaren. I genomsnitt tar givarinstallation 3, 4 eller 5 timmar, beroende på om fordonet har 1, 2 eller 3 tankar. Givarinstallation kan förlängas och försvåras av olika hinder, t ex om hindrande täckplåtar eller till och med bränsletanken behöver monteras ned.

Olika tillsatser

Ofta vill kunden installera ett identifieringssystem för förare, larm eller någon extra givare eller övervaka funktionen av olika system på fordonet (lyftkran, webasto osv.). I så fall bedömer vi den tillkommande arbetsvolymen separat.

Priser på enheter

Priser på enheter för kunden avgörs uteslutande av kundens önskemål. De beror på vilken funktionalitet som krävs av en enhet eller vilket ändamål den ska användas för. I allmänhet kan enhetssatser delas in i följande prisgrupper:

• Endast positionering
• Positionering + bränsleövervakning med nivågivare
• Positionering + bränsleövervakning med nivågivare + ömsesidig datakommunikation + Garmin-navigeringsenhet
• Positionering + bränsleövervakning via CAN-bus och andra CAN-data
• Positionering + bränsleövervakning via CAN-bus + kopiering av kördata från färdskrivaren
• Autonoma batteridrivna positioneringsenheter
• IP-klassade positioneringsenheter

Med tanke på att enheter kan kompletteras med olika brytare och givare, temperaturmätare, varvtalsmätare, RFID-läsare, knappsatser för registrering av arbetslägen osv blir antalet olika kombinationer ganska stort.

Den viktigaste komponenten i en enhetssats är styrenheten. Styrenheter har olika egenskaper, pris och kapacitet. Även den mest avancerade styrenheten som möjliggör anslutning av många olika tillbehör kan endast användas för positionering men detta är absolut inte optimalt.

Även när man prioriterar lågt pris är det bäst att ta lite tid på sig och fundera över om man i framtiden kunde dra nytta av mätning av motorvarvtal eller någon annan praktisk funktion. Observera att varje styrenhet inte nödvändigtvis kan kompletteras med valfritt tillbehör i efterhand.

Det är just därför vi aldrig rekommenderar kunder att bara fråga om offert utan att ha sett systemet eller lärt känna dess olika möjligheter. Detta med förbehåll för särskilt medvetna kunder, förstås.

Vad ingår i månadsavgiften för tjänsten?

Enkelt sagt får kunden en välfungerande tjänst med tekniskt stöd och kontinuerlig uppgradering för månadsavgiften. Månadsavgiften inkluderar även kostnaden för SIM-kortet.

Fjärrövervakning innebär ett stort ansvar för en tjänsteleverantör som själv utvecklar och driver sin plattform. Nyckelorden är följande:

• Administrering av servrarna
• Stabil funktion av programvaruplattformen 24/7
• Systemdrift 24/7
• Backup och återställande av data och systemkomponenter
• Säkerhet
• Tekniskt och analytiskt stöd
• Kontinuerlig vidareutveckling av systemet
• Utarbetande av extramoduler
• Kundnöjdhet
• Användarvänlighet av systemet

Månadsavgiften beror på hur många programvarumoduler har aktiverats för kunden. Förutom vanlig positionering och bränsleövervakning använder kunder även bokning, routing, tvåvägskommunikation med förare, kopiering av filer från färdskrivare, dataintegrering, arbetsorder, identifiering av förare osv. Aktivering av fler moduler betyder ökad funktionalitet som i sin tur kräver mer tekniskt och analytiskt stöd. Större funktionalitet ställer även högre krav på snabbt tekniskt stöd.

Månadsavgiften inkluderar avgift för SIM-kort. Olika satser tillämpas beroende på var fordonen används. SIM-kortavgifter har fastställts för tre olika regioner: lokal, EU och f d OSS-länder. Vi tillhandahåller SIM-korten så kunden behöver inte oroa sig över dem. Priser som vi har avtalat med vår egen tjänsteleverantör uppfyller GPS-enheters behov.

Hyra för enheter

I stället för köp kan man alltid hyra enheter, antingen tills vidare eller för en viss period.

Läs igenom hyresavtalet och de allmänna villkoren för tjänsten i förväg och var särskilt uppmärksam på uppsägningsvillkoren.

Tjänsteleverantören har investerat i hyresutrustningen. Avkastningstiden kalkyleras internt i företaget. Den typiska avkastningstiden är 1,5 till 2 år. Under denna tid betalar kunden ett belopp som täcker självkostnadspriset ökat med en viss fastställd vinstmarginal. Tjänsteleverantören behåller hela tiden äganderätten över enheten.

För detta ändamål finns Webservice som kopplar ihop olika program eller system. Webservice används för utbyte av data från olika program eller överföring av samlade data från ett system till ett annat för mer detaljerad efterbearbetning. Tänk en produktionslinje där transportbandet flyttar ett halvfabrikat automatiskt till nästa produktionssteg.

När kan positioneringssystemets data behövas någon annanstans?

Redovisning av arbetstid görs t ex i ett bokföringsprogram eller ett passersystem. Andra system sköter analys av arbetstiden, lönekalkyl, statistik. Så behöver man att arbetsstart och arbetsslut som registrerades av positioneringssystemet även införs i det gemensamma redovisningssystemet för arbetstid.

Det är mycket tröttsamt att manuellt läsa in arbetscyklarna för alla förare från ett system och skriva in dem, dessutom medför det risk för fel. En preliminär „save as“-sammanfattning av perioduppgifter och överföring av dessa till ett annat system är mindre arbetskrävande och ger något högre kvalitet. Men även denna metod är besvärlig – någon ska göra det fysiskt och det saknas automatisk synkronisering som är så nödvändig idag.

Brist på synkronisering leder förr eller senare till en situation där saknade eller ofullständiga uppgifter gör att något räknas fel, fel beslut fattas, missförstånd eller i värsta fall kaos uppstår. Därför är det viktigt att alla rutinmässiga och besvärliga procedurer ska skötas av lösningar i programvaran och vara så automatiserade som möjligt.

Webservice eller applikationsgränssnittet möjliggör andra system att automatiskt få tillgång till olika data formulerade av positioneringssystemet.

När kan positioneringssystemet behöva data från andra system?

Olika företag har egna ordersystem för registrering av hela processen för en produkt som levereras till eller en tjänst som tillhandahålls slutanvändaren. Processen kan inkludera vissa leveransåtgärder från punkt A till punkt B. Dessa leveransåtgärder kan i sin tur fungera som ingångsdata för positioneringssystemet som bl a möjliggör att meddela målpunkter och arbetsorder till navigeringsenheter som hjälper förare.

I så fall gör Webservice att en order som initieras av försäljaren i ordersystemet överförs automatiskt, med minimal fördröjning och oförändrat till den som verkställer ordern. Precist och snabbt.

Vilka uppgifter finns tillgängliga via Webservice?

• Fordonets aktuella läge med hastighet, resterande bränsle och avläsning av anslutna givare
• Valfri punkt i datahistorik (läge, hastighet, resterande bränsle, avläsning av anslutna givare)
• Fordonens kör- och stilleståndstider med körsträcka, tidpunkter för körning och stopp samt adresser
• Arbetscyklar av fordon och tillbehör (kran, vinsch osv) som spåras, med tidpunkter för start och stopp samt adresser
• Tankade bränslemängder med tankningstidpunkter och -adresser
• Meddelanden från förare via navigeringsterminaler och målpunkter/arbetsorder som sänds till förare via positioneringssystemet

Positioneringssystemet möjliggör externt angivande av målpunkter och arbetsorder. Man kan även slå till och från kontrolledningar som är kopplade till enheten (motorstopp, startblockering, centrallås osv).

Hur lättanvänt är applikationsgränssnittet?

Kunden ska ha klart för sig vilka data som behövs och vända sig till tjänsteleverantören. Tjänsteleverantören aktiverar användning av applikationsgränssnittet för kunden.

Användning av data via applikationsgränssnittet är skyddad med kod. Nyckelkoden för användning av data skapas av kunden själv i administreringsdelen av tjänsten. Sedan formulerar kunden specifikt formaterade begäranden och skapar en mekanism i sitt eget system som anropar begäranden och sparar svaren till dessa.

Instruktioner om hur man skapar nyckelkoden och om format för begäranden kan laddas ned här.

Juhendi võtmekoodi loomiseks ja päringute formaatide kohta saada alla laadida siit.

Användaren kan markera områden på kartan och rapport över geostaket (geoområden) visar när användarens fordon besökte områdena och hur länge de vistades där.

Hur har olika användare använt detta?

En internationell transportör vill veta hur länge företagets fordon befann sig i Tyskland. Varför? EU-reglerna kräver att tysk minimilön ska betalas till föraren för tiden i Tyskland. Inom kort kommer samma regel även att införas i Frankrike och Österrike. Med sådana åtgärder skyddar länder med högre lönenivåer sin inhemska marknad mot invasion av östeuropeiska transportörer. Transportören är skyldig att bevisa löneberäkningen. Rapporten över ett geoområde formulerar beviset på under en halv minut.

Exempel: gruventreprenör

På en förädlingsanläggning för oljeskiffer blir oljeskiffer separerad från stenavfall. Oljeskiffern leds till en automatisk transportlinje, stenavfall leds till en bunker varifrån det transporteras tillbaka till gruvområdet med anläggningsbilar. Producenten betalar transportören för bortforslad volym och körsträcka. Transportören behöver kontrollera tillverkarens redovisning. Transportvolymen av en anläggningsbil är känd. Nu behöver man räkna körningar från bunkern till olika målpunkter. Transportören anger geoområden på kartan.

En rapport över en valfri period visar exakt hur många besök en viss lastbil gjorde, hur länge lastningen varade och när lastning utfördes.

Exempel: fastighetsskötsel

Ett skötselbolag utför snöröjning på tomter av olika företag. Betalning sker enligt överenskommen timpris och tjänsten ska tillhandahållas automatiskt och kontinuerligt medan det finns snö. Det skulle vara svårt för bolaget att manuellt redovisa tiden för ankomst till en viss tomt, hur länge man arbetade och när man lämnade stället.

Snöröjaren anger geoområden på kartan som motsvarar tomter av olika företag. Inga kvitton krävs och tider behöver inte skrivas in för hand. Exakta uppgifter för fakturering av tjänsten formuleras automatiskt på under en halv minut. Rapporten över geoområden anger hur lång tid snöröjningsarbetet tog på en viss tomt.

Exempel: serviceföretag

Adresser av kunder eller ställen där service tillhandahålls kan ofta även anges som intressepunkter. När man anger en radie för punkten behandlar programmet punkten som ett cirkelformat område och rapporten över geoområden anger den exakta servicetiden för punkter som motsvarar kunder samt tidpunkter för ankomst och avfärd.

Se användningsinstruktionerna för hur man anger områden på kartan och hur rapporter formuleras

GPS ütleb täpselt, kus me oleme ja kust me tulime
Satelliidid on näidanud meile teed juba möödunud sajandi keskpaigast, aga kõik muutus 2000. aasta 1. maist, kui GPS-id hakkasid USA sõjaväe otsusel näitama asukohta mõnesaja meetri asemel mõnemeetrise täpsusega. Tänu sellele saame nüüd kasutada autonavigaatoreid, nutitelefonide kaarte ning muidugi igasuguseid kasulikke positsioneerimisteenuseid.
Ajalugu – militaarvajadusest igapäevase navigeerimiseni
Asukohamääramise vajadus on loomulikult eksisteerinud juba sajandeid, kuid muistsete meresõitjate kombel tähtede ja kuu järgi oleks enda paiknemist üsna tülikas praegu välja arvutada, ehkki sportlikust uudishimust ju võib.
Tunniajase arvutuse tulemusena on võimalik oma asukoht mõnemiilise täpsusega kindlaks määrata ka tähtede järgi, mis on oluline hädaolukorras näiteks ookeanil, kuid Läänemere-sugustes pisemates veekogudes see palju abi ei paku. Siin on oluline ilma GPS-ita olles majakate järgi orienteeruda. Kui tähed paistavad, saab põhjapoolkeral põhjasuuna leida Põhjanaela järgi, lõunapoolkeral Lõunaristi järgi. Sekstandiga, mida meresõitjad ajalooliselt on kasutanud, mõõdetakse aga väga täpselt tähe ja horisondi vaheline nurkkaugus ning arvutatakse selle põhjal merekoolis õpitu järgi oma asukoht. Mõõtmisel ei tohi vigu teha, mõõta tuleb väga täpselt, kuid kõikuvas laevas võib see üsna raske olla. Pealegi pole tähti pilves ilmaga näha.
Maamõõtjad kasutasid enne satelliidiajastut triangulatsiooni ehk maastikul üksteisega külgnevate kolmnurkade süsteemi. Triangulatsiooniks oli kogu maa kaetud riiklikult tähtsate nn kindelpunktidega, mille koordinaadid olid väga täpselt mõõdetud ja maamõõtjale teada. Sealt kindelpunktist sai mõõta maastikul märgitud kolmnurkade nurgad ja süsteemi baasjoone pikkuse, et määrata järgmiste kolmnurga nurkade koordinaadid. Muidugi võttis see palju aega ja vajas geodeedi täpseid instrumente. Turistina muidugi triangulatsiooni põhimõttel oma koordinaate leida poleks otstarbekas.
Väga täpselt saab asukoha teada satelliitide abiga
Kuid juba 50-ndatel, kui kosmosesse lendas esimene sputnik, avastasid USA sõjaväelased, kes seda jälgisid, et tegelikult oleks sputniku raadiosignaalide järgi hea ka maa peal oma asukohta määrata. Nimelt satelliidi orbiiti teades ja sellelt lähtuvaid raadiosignaale vastu võttes võis üsna täpselt määrata, kas tehiskaaslane liigub eemale või lähemale ning kui kaugel see asub. Kui on olemas vähemalt kolme satelliidi signaalid ja ülitäpne kell, siis triangulatsiooni põhimõttel peaks asukoha juba üsna täpselt saama määrata.
Sõjavägi nautiski varastest kuuekümnendatest taevast võimalust oma asukohta vastavate seadmetega määrata esialgu mereväes ja hiljem mujal, kuid tsiviilkasutajatel läks veel aega, enne kui poodidesse jõudsid koos kohvermobiilidega ka esimesed suured käsiseadmed. 1989. aastal valmis Magellanil esimene tavainimestele mõeldud GPS-seade NAV 1000: lisaks kohvrimõõtu mobiilidele tuli seiklejatel hakata nüüd väiksema tellise mõõtu asukohamäärajat kaasas kandma. Sel ajal kehtis nö selektiivne kättesaadavus, mis tähendas, et tavakasutajatele anti USA sõjaväele kuuluvat võrku kasutada vaid piiratud täpsusega mõnisada meetrit. Lennukitele ja laevadele sellest tavaliselt piisas.
Muidugi polnud mõnesajameetrine täpsus piisav näiteks autoga navigeerimiseks või võõras linnas aadressi otsimiseks. Tänapäevane GPS-ide buum sai alguse alles 2000. aasta 1. mail, mil otsustati tsiviilkasutusest asukohamääramise täpsuse segamine kõrvaldada. Kõik võisid esialgu oma asukohta 24 satelliidi abiga kümnemeetrise täpsusega määrata ja see tähendas juba ka autonavigaatorite võimalikkust.
Praeguseks on satelliitide arv kasvanud 33-ni ja mobiilid kasutavad veel ka A-GPS-i ehk täiendavat infot maapealsetest tugijaamadest, et võimalikult kiiresti oma asukoht kindlaks teha. Peale selle on GPS-seadmete täpsus juba jõudnud mõne meetrini. Nii võib üles leida seenemetsas eelmise aasta seenekobara asukoha või liigelda mitmerealisel ristmikul, kus autonavi oskab juhendada juba sõiduraja täpsusega.
GPS-e leidub tänapäeval pea kõigis nutitelefonides. Samuti on saadaval eraldi käsi-GPS-id, mis on võimsama antenni ja spetsiaalse tarkvaraga, määrates asukoha väga täpselt ja väga kiiresti. Aga kuna mobiilide GPS-id on igapäevasteks vajadusteks juba piisavalt täpsed ja kiired, siis käsi-GPS-idel enam erilist turgu pole. Samamoodi hakkavad vaikselt hääbuma autonavigaatorid, mis juhendavad autojuhte õigele teele, sest mobiiliäpid on sama head ja nagu öeldud, ka telefoni GPS-i täpsusest piisab. Aina parema täpsuse annavad kaasaskantavatele seadmetele uued ja võimsamad algoritmid, mille järgi saab üsna nõrkadest GPS-signaalidest aina rohkem asukohainfot välja lugeda, häireid arvestamata jätta ja keskmistamise ning statistiliste arvutustega leida ka kehvades levitingimustes võimalikult täpsed näidud.
Kuidas see töötab?
GPS-seade saab taevas kindlatel orbiiditel tiirlevatelt satelliitidelt vajaliku signaali ning arvutab selle põhjal asukoha laius- ja pikkuskoordinaadid ning kõrguse merepinnast. Kõrguse näit võib küll olla teinekord üsna ebatäpne, aga kallimad seadmed täpsustavad seda baromeetriga – sensoriga, mis suudab õhurõhu järgi paremini kõrgust määrata.
GPS vastuvõtja arvutab asukoha oma kauguse põhjal vähemalt neljast nähtavast satelliidist. Kaugus mõõdetakse täpselt ära, võrreldes satelliitide ja vastuvõtjate genereeritud kodeeritud signaalide ülitäpseid algus- ja lõpuaegasid. Selleks peavad satelliidid ja vastuvõtjad oskama tekitada täpselt ühel ajal signaale. Aeg, mis kulus signaalil satelliidilt valguse kiirusel vastuvõtjani jõudmiseks, annabki lihtsa arvutuse järgi kauguse. GPS vastuvõtja asukoha arvutamine on edasi juba puhas trigonomeetria, sest teada on satelliitide asukohad ja nende kaugused vastuvõtjast.
Kui asukoha koordinaadid teada, siis mobiilis kasutavad erinevad äpid seda infot näiteks kaardil teekonna salvestamiseks, lähimate poodide, tanklate või vaatamisväärsuste leidmiseks.
Muidugi on levinud tänu GPS-seadmete odavusele ja lihtsusele ka mitmesugused positsioneerimisseadmed, millega saab jälgida oma igapäevaste asjade liikumist. Tikutopsisuurune träkker ehk asukohajälgija on paigaldatav nii reisikohvrisse, autosse, murutraktorisse kui koera kaelarihmale. Üle mobiilse andmeside edastab selline GPS-seade oma asukoha mõnesse veebiteenusesse, kust saab jälgida hetkeasukohta, vaadata läbitud teekondi ja ajalugu või lisada alarme, kui mõni seade näiteks lahkub või jõuab märgistatud piirkonda. Nii on näiteks hea teada saada, kui koer on aiast põgenenud või millal laps koolist koju jõuab. Võimalusi on piiritult.
Kuidas siis lihtsustatult toimub teoorias asukohamääramine tähtede ja päikese järgi?
Tähistaevast on inimesed vaadelnud aastatuhandeid ning selle muster on pika aja vältel inimeste teadvuses kinnistunud. Samuti on kinnistunud teadmine taeva n.ö „pöörlemisest“ ümber mingi keskpunkti .Põhjapoolkeral on selleks keskpunktiks Põhjanael. Astronoomiast teame, et tähtkujude näiv liikumine pole tingitud mitte taevasfääri vaid Maa pöörlemisest. Põhjanael asetseb kõrgel põhjapooluse kohal ning selle asukoht „kõigub“ pool kraadi. Põhjanael näitab meile alati põhja suunda. Nurk horisondi ja põhjanaela vahel ongi laiuskraad , millel asume. Selle mõõtmiseks kasutatakse sekstanti. Jämedalt öeldes on see sirkel, mille haarade vahele kinnitub mall. Sirkli üks haar tuleb suunata horisondile, teine Põhjanaelale ning malli poolt mõõdetud haaradevaheline nurk on mõõtepunkti laiuskraad. Väga lihtne on seda ette kujutada, kui mõtled ennast põhjapoolusele, asetad sirkli üht haara pidi maapinnale, suunad teise haara täpselt pea kohal paiknevale Põhjanaelale ning saadki haarade vaheliseks nurgaks 90 kraadi.
Pikkuskraadi määramiseks tuleb selgeks teha, kui palju erineb keskpäeva aeg antud asukohas Greenwichi ajast. Appi tuleb kronomeeter, mis mõõdab Greenwichi aega (Greenwichi keskpäeva). Päikespaistelise ilmaga on kohaliku aja keskpäevaks moment, kui vari on kõige lühem (päike asetseb mõõtepunkti meridiaanis). Fikseeri kronomeetri näit ja arvuta erinevus kohaliku keskpäeva (12:00) suhtes. Arvestades, et 1 kraadise pöörde (ekvaatoril 111km) teeb Maa 4 minutiga saame kohaliku ja Greenwichi aja erinevuse järgi pikkuskraadi välja arvutada.
Kronomeetrid tulid kasutusele 250 aastat tagasi. Enne seda navigeeriti sisuliselt ainult laiuskraadi järgi. Sõideti konkreetsele laiuskraadile, sealt edasi muudeti kurssi 90 kraadi ning hoiti seda, kuni kusagile välja jõuti. Üsna ebatäpne ja aeganõudev. Kronomeetri väljaarendamist forsseeris 1707.a. asetleidnud õnnetus, kui 4 Briti sõjalavaeva sõitis karidele ning hukkus 1400 meremeest. Huvitava artikli kronomeetri arendusajaloo kohta leiad Tehnikamaailmast http://www.tehnikamaailm.ee/250-aastat-kronomeetrit/

Folk navigerade även före GPS och kom fram dit man skulle

Modern GPS-navigering är bara några årtionden gammal men man kunde identifiera sin position långt före satelliternas tid. Dessa kunskaper har blivit bortglömda, ibland till och med bland professionella sjömän, men trots smartphones och navigeringsutrustning är det ändå bra att veta vad man ska ta sig till när det inte kommer någon signal från himlen eller när batteriet på enheten i fickan tar slut.

Fyrar och kartor har redan funnits i många århundraden, till och med i flera tusen år. Stjärnorna visade vägen på natten, tidiga sjöfarare höll kusten inom synhåll och undvek att ge sig långt ut på havet. Så lyckades man trots klena båtar bebygga stillahavsöar som låg tillräckligt nära varandra och där natthimlen ofta var klar.

Flera tusen år sedan utnyttjade man monsunvindar för att färdas över Sydkinesiska havet och Indiska oceanen eftersom dessa vindar alltid blåste i en viss riktning och möjliggjorde att två gånger om året korsa det öppna havet i medvind och utan att gå vilse. Islänningar långt uppe i norr använde under tiden en speciell kristall som var slätpolerad (för att polarisera ljuset) – en s k solsten – för att hitta solens position trots molnigt väder som är vanligt på nordliga hav. Med hjälp av solen kunde man sedan fastställa den ungefärliga riktningen och positionen.

Kompass – en tämligen ny uppfinning

Kompass som idag verkar vara ett sådant enkelt instrument uppfanns i Kina först några århundraden f Kr och kom till Europa med perser under 1200-talet. En magnetkompass har en magnetiserad nål på kompassnålen som orienterar sig i nord-sydriktningen efter jordens magnetfält. Kompasser och kartor gjorde sjöresor och resor i obebyggda områden betydligt lättare – kartor blev precisare och även Estlands kustlinje blev igenkännlig på medeltida kartor.

Polstjärnan – hur kan den hjälpa till vid positionering?

Att använda Polstjärnan är ett uråldrigt och pålitligt sätt att fastställa sin position när man inte har någon kompass. Denna klara stjärna hjälper att hitta nordriktningen på norra halvklotet eftersom den alltid verkar ligga ovanför Nordpolen. När man vet riktningen kan man fastställa sin breddgrad – stjärnans vinkel över horisonten motsvarar ungefär breddgraden.

Intervallfotografering av stjärnhimlen visar hur allt roterar runt Polstjärnan. Dess riktning är nordriktningen och vinkeln i förhållande till horisonten visar betraktarens breddgrad. Foto: (CC) Kevin Hadley / Wikipedia

För precis identifiering av ens bredd- och längdgrad behöver man även veta det exakta klockslaget som fram till 1500-talet fastställdes med hjälp av timglas och vattenur. På 1760-talet började man bygga skeppsur som kunde visa rätt tid ombord på ett krängande fartyg och slutligen möjliggjorde positionering oavsett väder.

Sextant – en precis vinkelmätare för exakt position

Sextant är en mer precis vinkelmätare som vissa sjömän än idag är förtrogna med och använder som ett alternativ till elektronisk utrustning. Den kom till användning först 1757. Den möjliggör precis mätning av vinkeln av valfri himlakropp i förhållande till horisonten och om man känner till det exakta klockslaget kan man räkna fram sin position. Nattetid kan både nordriktningen och breddgraden identifieras med hjälp av Polstjärnans vinkel.

Vinkelmätning verkar enkel, de nödvändiga beräkningarna är däremot mer komplicerade. Den ena spegelhalvan på mätaren visar horisonten, den andra visar den starkt lysande himlakroppen som används vid mätning (Polstjärnan eller solen). När man så att säga vänder himlakroppen ned till horisonten med hjälp av sextantens andra spegelhalva så kan himlakroppens vinkel i förhållande till horisonten fastställas.

Radion visar vägen

1906 användes radiokommunikation för första gången för att fastställa riktning – med hjälp av en anordning ombord på ett fartyg som vreds runt för att fastställa källan av en radiosignal exakt. Så kom de första radiofyrar som visade riktningen till hamnen även om fartyget låg långt bortom horisonten.

På 1930-talet lanserades de första navigeringsenheterna för bilar – ärligt talat så rörde det sig inte om något särskilt högteknologiskt utan de utgjordes av kartrullar fästa på instrumentbrädan som rullades fram av passageraren beroende på vilken vägkorsning man kom till.

Under andra världskriget utarbetades den första lösningen för radionavigering för sjöfarare – LORAN med fyra basstationer som underlättade navigering på östkusten av USA och Kanada.

Den första satelliten Sputnik åtföljdes redan efter några år av kommunikationssatelliter

Satellitålderns början kan räknas från 1957 då Sovjetunionen sände upp den första satelliten men 1962 kan betraktas som födelseåret av GPS-navigering: TRANSIT-systemet som bestod av sju satelliter började hjälpa till vid positionering på marken – om än mycket grovt beräknat. Systemet var ändå snabbare och pålitligare jämfört med sextant och kompass, även om precisionen än så länge lämnade något att önska.

Sedan blev satellitnavigering allt precisare tills ett beslut av USA:s väpnade styrkor gjorde GPS-positionering med några meters precision i stället för några hundra meter tillgänglig från den 1 maj 2000. För närvarande kan man redan positionera sig med en meters precision med hjälp av GPS i en mobiltelefon, smartklocka eller en separat navigeringsenhet. Detta är oftast tillräckligt för att hitta vägen eller målet.

På Dakarrallyt den 02-14 januari 2017 använder estniska motorcyklister pålitliga kartrullar av det slag som redan har använts i 100 år. I buller och damm är de ibland mer till hjälp än vanliga navigeringsenheter. Dessutom kan roadbooken anges på rullarna och man får en föreställning om kurvor som man ska klara.

Även om det var först år 2000 som GPS-systemets precision möjliggjorde navigering användes olika navigeringslösningar redan under förra århundradet. I början var det mekaniska enheter som gällde.

De första kartenheterna dök upp på marknaden redan 1930, långt innan människan hade sänt upp något i rymden. Kartorna upprättades med hjälp av den gamla goda trianguleringsmetoden och jordklotet hade fortfarande flera vita fläckar där människan aldrig hade satt sina fotspår. Men vägar fanns visst, och bilister behövde hjälpmedel för att kunna hitta fram.

De första navigeringsenheterna för bilar var egentligen kartrullar som man kunde fästa på bilens instrumentbräda och rulla fram under resan. Sådana kartrullar har rest tillsammans med resande genom flera århundraden men det var på 1920-talet som de började användas i bilar.

I själva verket sträcker historien av navigeringslösningar med kartrullar sig ännu längre tillbaka – till 1920-talet. Skickliga instrumentmakare monterade enheten i ett hölje lika stor som en armbandsklocka och det kunde fästas runt handleden med en rem.

Systemet The Plus Fours Routefinder bestod av ett hölje med två rullar. Man köpte till en kartrulle som liknade en pappersrulle för kvittoskrivare och visade vägen från en känd punkt A till en annan känd punkt B. Vid vägkorsningar rullade man fram kartan för hand med en vridknapp och körde sedan till nästa korsning. Körsträckan i mil visades löpande på kartans kant.

Tyvärr användes uppfinningen inte särskilt flitigt och den var snarare ett kuriosum från 1900-talet. Idag är den utställd i British Library i London som ett spännande exempel från teknikhistorien. Idag kan man säga att denna smarta uppfinning var före sin tid; på 1920-talet fanns det för få bilar för att enheten skulle ha kunnat bli populär. Förresten var vägurvalet på tillgängliga kartor ganska begränsat.

På 1930-talet fanns det redan fler bilar i trafiken, så man kunde börja tänka på navigeringsutrustning för dessa. En av de första produkterna var den italienska Iter Avto – ett hölje med ett stort fönster för läsning av kartan som monterades på instrumentbrädan. Den påminner redan om en stor, otymplig bilnavigeringsenhet från vår tid men har ett mekaniskt kartsystem.

Detta var ett steg vidare jämfört med Plus Fours Routefinder – kartan rullades inte fram för hand utan enheten var kopplad till vägmätarens vajer och flyttade fram rullen mer eller mindre i rätt takt beroende på körhastigeten. Det kostsamma tillbehöret visade vägkorsningar och „vände” kartan alltid i körriktningen. Ibland behövde man justera enhetens tempo eftersom den mekaniska lösningen inte kunde förväntas vara alldeles precis.

På 1960-talet fattade General Motors beslutet att utarbeta en hjälpenhet för personbilar som körde på de långa vägarna i USA, DAIR (Driver Aid, Information & Routing) som läste av väginformation från hålkort (vändningar, trafikskyltar, hastighetsbegränsningar och hur länge man skulle köra rakt fram), dessutom kunde information om väghinder och nödsituationer erhållas via radion.

I slutet av 1960-talet fortsatte utveckling av bilnavigering redan utanför bilen – i Tyskland provade man s k smarta vägar med små radiofyrar som gav enheten i bilen extra information. Först och främst meddelade de bilens position men de sände även uppdaterad information om vägförhållanden och hastighetsgränser. Även detta system var före sin tid och inom det närmaste halvseklet blev det inga smarta vägar förutom några testvägar.

1995 lanserade Oldsmobile sin GuideStar baserad på GPS-signal; i början var den en ganska oprecis enhet med elektronisk display och mottagare för GPS-signal men den var till hjälp på landsvägar. Satellitbaserad bilnavigering behandlades i TV-programserien „Beyond 2000″ om framtidens lösningar som något lika häftigt som självkörande bilar idag. Fast man konstaterade att ingen navigeringshjälp kan ersätta en bra förare.

Video: https://youtu.be/NCGmxk3H44g?t=6m20s

(Våra tjänster används av 6:20 företag)